En bra dag.

Det känns väl sådär att mannens rygg pajat ihop.

Tycker synd om honom.

Tycker synd om mig själv.

Tycker synd om oss.

Men det är som det är.

Tyvärr.

Trots Hs rygg, blev det för mig en bra dag med barnen.

Kanske var det för att solen sken och för att jag drog på mig cykelhjälmen och gav mig ut tillsammans med barnen. Dagen blev hur som haver bra. Fyndad böcker på Kyrkans Secondhand. Visade Olivia vart vi hade bott i Grindtorp. Unnade mig en Big Mac och lite smågodis. Stannade till i en lekpark och bara var medan barnen röjde runt - njöt av solen och småpratade med en mycket udda Farfar som verkat levt ett himla roligt liv.

Mindre kul var det att betala 200 kronor för en riktigt dålig klippning. Tur att Wilmer är söt i sig - för hans hår är numera hemskt och på onsdag är det fotografering. Inget hinner växa tills dess - alltså ingen ide att ens stressa upp sig eller att bryta ihop. Det är som det är och det finns hårspray eller att skit att kleta in i håret:)

Livet känns bra. Fullt av möjligheter och utmaningar.

Jag har gått ner 5,3 kg och jag är så stolt över mig själv.

Härlig känsla! //Eva